«
1/42
»
Hide thumbnails
Show thumbnails

Jag plåtar bröllop för den är den ärligaste transaktion jag kan komma på.

Låt mej förklara hur jag menar:

Jag påbörjade min karriär som fotograf i Skottland. Som fotojournalist på diverse morgon och kvällstidningar. För att jag ville göra en skillnad & för att utforska min nyfikenhet på mänskligheten. Fotojournalism kändes som det uppenbara valet.

Tyvärr kom alla pressreleaser, och av PR-byråer förbeställda “photo-calls” som en smärre chock för mitt ungdomliga optimistiska jag. Det fanns varken tid eller pengar för några djupgående stories. Inga alls. Inte en enda. Allt kändes förutsägbart och redan förpackat av redaktörer och beställare och jag skrek inombords efter kreativt utrymme och en möjlighet att utforska saker och ting mer på djupet.

Det är inget fel med att jobba i press. Jag kan fortfarande sakna tempot o de underbara människor jag kom att träffa på vägen, men för mej saknade det både djup och ofta integritet.

Så jag fortsatte söka.

Jag testade att jobba inom PR, redaktionellt & kommersiellt. Jag gillar utmaningen i alla dessa genrer, MEN det är alltid många munnar att mätta på vägen i form av art directors, projektledare och ett flertal andra tyckare i början och slutet på processen. Det kan aldrig bli en rak tvåvägskommunikation.

Och jag har alltid velat berätta en historia.

Bröllopsfoto blev så småningom mitt ultimata yrkesval. Om du läser den här texten betyder det att du redan gillar min bröllopsportfolio. Och om vi träffas för en kaffe eller på Skype kommer vi snart veta om vi klickar. Det är så enkelt.

Det finns ingen annan i världen som kan ha synpunkter på vårt kreativa samarbete. Därmed finns det inga begränsningar. Det är ärligt. För att det är bara vi.