|     Going ons, Gravid, Inspiration

För ett par veckor sen fyllde jag… eherm… 22 och firade genom att dra på Way Up North – en fotokonferens för bröllopsfotografer i Rom. Egentid deluxe. Som ensamstående med 4-årigt yrväder var detta en näst intill ofattbar lyx. Prosecco, sol och italien. I vanliga fall är att gå på muggen lika med egentid. Dags att njuta.

Väl nere i Rom möttes jag av balla, ursköna och helt otroligt gravida kollegan Therese Winberg. Konst skulle skapas. Tessans kagge skulle avbildas. Italian job. Äntligen.

Tessan som anlände ett par dagar innan mej hade anförtrotts hedersuppdraget att scouta plats för vad jag föreställde mej vara den mest episka Italienska gravidfotograferingen i mannaminne. Glömde en gravid kvinnas praktiska lynne när jag betrodde henne uppdraget. Tessan rekade en park c:a 300 meter från sitt hotell. Med, jag citerar, ”några fina träd & lite bambu i”. Kändes sjukt oitaliensk  för en vinmysig födelsedagsfirande fotograf. Första kvällen ägnades därmed åt att googla episk ruin jag sett skymta från bussen någonstans nära flygplatsen.

Klockan 6 morgonen efter googlandet, kände jag mej osäker på braheten i att åka ut till ingenstans i främmande land med höggravid kvinna, men bad en liten bön & hoppades att vi skulle kunna ta oss in till ruinen. Gick inte. Den var igenbommad och vi var strandade vid en motorväg långt ifrån Colosseum och annat världskänt italienskt.

Ett fält nära den hårt trafikerade vägen såg rätt bra ut. Ljuset var magiskt, även om det saknades episka ruiner av norditalienskt utseende så kändes det värt ett försök. Och det funkade. Eller, Tessans fantastiska klänning blev dyngsur inom 2 minuter (fältet var mer ett träsk än ett fält om man ska vara krass) och hon tvingades byta om bredvid motorvägen till ett gäng morgonpendlande italienares förvåning. Sen blev vi bortjagande från fältet av en skräckinjagande hund. (Kan ha varit en svansviftande golden retriver, fast den var sjukt läskig just då).

Tillbaka på konferensen höll Tuija Seipell en slagkraftig föreläsning om kundupplevelser. Jag – rätt skamsen över morgonens strapatser slängde ett par skyldiga ögonkast mot Tessan. Hon ba: ”Jag kommer i alla fall inte glömma det här…”. Bra grej att jag kunde bjussa på en upplevelse.

Vi försökte få till det en gång till på kvällen. Planen var Rom & grymt ljus. Tyvärr hann det bli nästan mörkt och episka Rom ersattes med en skabbig takterass på Tessans hotel. Hur som. Målet var hur som helst att klänningen skulle swisha lite drömmigt. Och det gjorde den ju.

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

© Lena Larsson

Svara till Annie BrickmanAvbryt

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *